Kajkantens adventskalender – lucka 19

Med bara fem dagar kvar till julafton var stämningen i Håkans hus lika bubblande som en gryta med glögg. Men något var annorlunda. Berske, den plikttrogna gårdstomten som vanligtvis hade koll på varenda syssla, betedde sig mystiskt. Han försvann allt oftare till ladan, muttrade för sig själv och svarade bara vagt när Håkan eller Krut försökte fråga vad han höll på med.

”Riktiga tomtar har viktigare saker att göra än att sjunga och strö glitter,” sa han stramt när Krut föreslog att de skulle öva på sin pepparkakslåt igen.

”Vad tror du att han smider för planer?” viskade Håkan till Krut en kväll när de såg Berske försvinna ut i vintermörkret, med en mystisk säck över axeln.

Krut fnös. ”Han vill inte att vi ska veta. Jag blev utsparkad ur ladan snabbare än man hinner säga ’pepparkaka’. Han är mer hemlighetsfull än en griskulting som stulit sin mammas glitter. Inte för att vi skulle veta, vi stular aldrig något glitter, förstås”

Håkans nyfikenhet växte och växte, och han hade aldrig varit bra på att ge sig till tåls. Tur då att han hade andra saker att sysselsätta sig med! Håkan och Krut hade nämligen sina egna hemligheter. De hade bestämt sig för att ge Berske en julklapp. Problemet var bara att ingen av dem visste vad en gårdstomte egentligen kunde önska sig.

”En sopkvast! En riktigt glittrig en!” sa Krut, med ett förtjust grymtande.

Håkan fnittrade glatt ”ja, så han kan sopa ladan till midsommar!” De skrattade högt åt sitt eget skämt en stund, sedan blev de allvarliga igen. ”Nej… jag tror han skulle uppskatta något mer… traditionellt. Vad tror du om en ny halsduk? Den han har nu ser ut att vara lappad och lagad minst 4 gånger på varje ställe.”

”En halsduk alltså? Är det ett tecken på att man blivit gammal på riktigt? Men jag är med om vi gör den glittrig!” Håkan spände ögonen i Krut på samma sätt som Berske brukade göra ”Inget glitter!”

Så började deras hemliga projekt. Håkan smög ner till sin mamma för att se vad hon kunde tänkas ha för garner hemma och Krut gav sig genast på jakt ett par rejäla stickor. När Berske inte såg satt de i köket och viskade och fnissade som två busiga ungar.

Samtidigt hade Berske fullt upp i ladan. Han gnolade och fejade, måttade och filade. Han kände sig i högform, och det var fint att vara behövd igen! Det var längesedan han kände sådan livsglädje och lust att skapa. Han hade till och med (nästan) tålamod med

Krut som börjat snoka igen. En kväll hittade Berske honom balanserandes på en tunna utanför ladan, nosande mot fönstret.

”Vad gör du här?” röt Berske och lyfte ner Krut som om han vore en kattunge.

”Ingenting! Vi bara… tittar lite. Det är så spännande med vad du gör där inne. Kanske behöver du hjälp?” pep Krut oskyldigt.

”Hjälp? Du? Nej tack! Du kan börja med att hålla dig borta!” sa Berske och sköt igen dörren. ”Och säg inget till Håkan. Det här är en riktig tomtes uppgift.”

Krut tassade tillbaka till huset, förolämpad. ”Han tror visst att han är den enda som kan göra något viktigt. Men han ska allt få se! Vi kan också göra viktiga saker, minsann, det kan vi” Han travade på allt vad hans klövar höll för, samtidigt som han förorättat puttade upp sin gröna toppluva över öronen och stoppade in dagens sjuttiotredje pepparkaka i trynet. Han lämnade ett svagt spår av glitter och smulor efter sig. ”Krut!” hördes Berskes röst från ladan, ”kvasten! Midsommar!”.

Åh, det låter som att det är härliga hemligheter på gång på Vrångö! Vi har våra egna små hemlisar också, och när man jobbar på hotell kan ni ju gissa vad som är den mest uppskattade gåvan under granen… För er som är ute i sista minuten tipsar vi om att spana in våra presentkort
och ge bort en härlig, vilsam och vacker skärgårdsupplevelse på vackra Vrångö till någon du tycker riktigt mycket om. Vi levererar rakt till din mail på nolltid!